Nej jag skojade. Jag skulle säga att jag inte är lika deprimerad nu. Två dagar i ett mörkt rum i sängen räcker. Jag behöver få vara sådär grymt ledsen ibland, för att sedan ta mig ut ur mörkret och inse att det faktiskt är ljust runt omkring mig.

,

Visst blir man glad när folk som man inte har pratat med på länge hör av sig? Häromdagen skickade Nathalie ett kilometerlångt meddelande på Facebook, min kusin ringde idag och nyss så skrev Hanna till mig. Sådant får mig att le lite extra inombords. Finns så många personer som man saknar. Herregud.

.

Och jag insåg nyss att det var länge sedan jag tillägnade ett inlägg till en person. Om det är någon som minns att jag gjorde det? Först var det Julia sen Befrin och sedan mamma. Tror inte jag har skrivit om någon mer? Eller är jag ute och cyklar. Imorgon tänkte jag iallafall ta tag i det igen. Känner mig inspirerad. Vem jag tillägnar det till får ni se imorgon. Godnatt.