Sitter i Idas säng med ruffsigt hår och en hungrig mage.
Igår blev vår senaste utgång här i London, kom hem runt 06.
Det var dock inte den roligaste utgången någonsin kan man väl inte påstå.
Folket på klubben var ganska random men det funkade.
Efterfesten var väl... intressant? Ingen visste vem som bodde i lägenheten vi var i. Kände ungefär en och en halv person på festen. Det vill säga Ida och killen som bjöd dit oss. Och i den där lägenheten träffade vi Londons mest irriterande kille. Han frågade oss, utan att överdriva, 5 gånger vart vi var ifrån inom loppet av en 1 timma. Han fick olika svar varje gång och 5 minuter senare hade han glömt bort oss igen. Efterhängsen som ett plåster var han också. Fyfan.